Så här visar du innehållet i en textfil från Linux-kommandoraden

Vilket kommando låter dig visa innehållet i en fil måste vara en av de vanligaste frågorna av nyare användare av Linux. Som med de flesta saker relaterade till en traditionell Unix-miljö finns det mer än ett sätt att göra saker och de flesta av dessa tips skulle också fungera för dem som använder OS X eller FreeBSD.

Det betyder att när du lär dig grunderna för att visa filer från kommandoraden kan du hitta dig runt nästan vilken Unix-fråga du än befinner dig på.

Metod 1: Visa en vanlig textfil

Det enklaste sättet att visa en textfil är att skriva katt följt av filens namn. Om filen är tillräckligt kort ser du att hela texten bara visas platt på skärmen. Annars börjar den rulla uppåt. Lyckligtvis på moderna enheter kan du maximera terminalfönstret för att lägga till mer utrymme. Även med detta kan du dock få saker att rulla rakt av skärmen.

I så fall skriver du Mer följt av filens namn. Detta kommer att bläddra så att du inte ser mer av filen förrän du trycker på mellanslagstangenten, vilket ger dig mycket mer tid att läsa saker innan de försvinner. När du är klar kan du trycka på q-knappen för att sluta. Skriver mer -d följt av ett filnamn ger dig en liten praktisk instruktionsrad och genom att trycka på h får du ett ordentligt hjälpblad.

Du kan använda kommandot mindre följt av namnet på en fil om du vill ha ytterligare kontroll över den. Till exempel, när du väl har använt det mindre kommandot kan du bläddra fram och tillbaka genom en textfil med hjälp av markörtangenterna, Page Up / Page Down-tangenterna samt k / j vi-tangentbindningarna.

Om du någonsin har använt man-kommandot för att slå upp den manuella sidan för en kommandoradsapplikation, vet du redan hur man använder mindre utan att ens inse det eftersom de flesta distributioner använder mindre för att bläddra genom man-sidor. Den som känner till gester som de använder i man-personsökaren bör ge dem ett försök med mindre, men kom ihåg att du alltid kan trycka på h-tangenten för att få en ordentlig hjälpskärm också.

Erfarna användare av vi / vim kan tycka att det här är lite konstigt eftersom den här delen av rörelsekvartalet h / j / k / l, men mindre kräver inte att du flyttar från sida till sida ändå så att du vänjer dig tillräckligt fet . Du kan alltid använda Ctrl + N eller Ctrl + E för att gå framåt en rad medan du använder Ctrl + Y eller Ctrl + P för att gå tillbaka. Om du märker det läser hjälpskärmen att CR går framåt en enda rad. Detta hänvisar till vagnretur och hänvisar till returtangenten på tangentbordet.

Skriv a / före en term för att söka i hela dokumentet, skriv sedan n för att gå mot nästa instans eller Skift + N för att gå mot föregående.

Även om det inte är så flexibelt som grep, kan det vara användbart om du redan tittar på en fil i mindre och behöver hitta något.

Metod 2: Visa speciella filer

Typ mindre -f följt av ett filnamn för att tvinga det att öppnas. Du kan säga använda sudo less -f / dev / sdb1 att faktiskt kika i början av en partitions startpost, men du bör se till att vara extra försiktig när du gör något med sudo-kontot och startposterna.

Vi använde den för att undersöka startposten för ett microSDHC-kort formaterat i en Android-surfplatta.

Du kan manövrera genom filen som normalt och trycka på q-tangenten när du vill avsluta. Om du helt enkelt har en standardfil i någon sorts konstig kodning som du vill utforska, skriv från -c följt av filens namn. Du kan antingen rulla uppåt i terminalfönstret eller använda od -c filnamn | grep mindre att röra ut det till mindre om det råkar vara för långt. Detta ger dig en chans att se det om du inte verkar undersöka det med något annat program, inklusive grafiska. Om du åberopar od utan några omkopplare kommer den att skriva ut filen som en ström av oktala siffror som en sista utväg.

Metod 3: Visa innehållet i komprimerade filer

Ibland har du en zippad textfil som du kan läsa utan att behöva dekomprimera först. Du kan vara van vid det traditionella ZIP-formatet, som kommer från MS-DOS-ekosystemet och därmed arkiverar samt komprimerar. Om du har textfiler i ett ZIP-arkiv måste du blåsa upp det innan du läser dem. Unix-baserade komprimeringsalgoritmer låter dig dock komprimera en fil på plats.

Om du hade en komprimerad textfil som heter smallerFile.gz, kan du använda den zcat smallerFile.gz för att visa innehållet i filen från kommandoraden. Du kanske också vill skriva zmore eller zless istället för zcat, som fungerar identiskt med fler och färre kommandon men stöder textfiler som komprimeras via gzip-programmet.

Fler Linux-distributioner börjar använda xz-filformatet, så om du hade en textfil som komprimerades med detta format, lägg bara till xz på framsidan av valfritt filvisningskommando. Istället för katt, mindre och mer kan du använda xzcat, xzless och xzmore. På samma sätt finns det kommandoradsappar bzcat, bzless och bzmore för dem som tycker att de har komprimerade textfiler med bzip2-standarden.

Observera att du inte kommer att kunna läsa en textfil på detta sätt om den först placerades i ett tar- eller cpio-arkiv och sedan komprimerades. Så även om du kan läsa smallerFile.gz bara bra, kan läsning smallerFile.tar.gz eller smallerFile.tgz inte fungera på samma sätt.